Radon i flerbostadshus och BRF – mätning, åtgärder och ansvar
Radon är en osynlig, luktfri och radioaktiv gas som kan förekomma i alla typer av byggnader. I flerbostadshus och bostadsrättsföreningar behöver radon ses som en del av byggnadens tekniska helhet. Halterna påverkas bland annat av markförhållanden, grundkonstruktion, ventilation, tryckskillnader, schakt, rörgenomföringar och tidigare energieffektiviseringsåtgärder. Därför räcker det sällan att betrakta radon som ett isolerat problem.
Radon bildas naturligt när uran bryts ned i mark och berggrund. När gasen sönderfaller bildas så kallade radondöttrar som kan fastna i lungorna vid inandning. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer. Referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Vanliga källor till radon
I flerbostadshus kommer radon ofta från marken, särskilt i bottenplan och källare. Gasen kan tränga in genom sprickor, otätheter och rörgenomföringar. Andra källor kan vara byggmaterial, framför allt blå lättbetong från perioden 1929–1975, samt spridning via ventilation, trapphus, hisschakt och andra installationer. Radon i vatten förekommer främst vid egen brunn.
Mätning och ansvar
Radonmätning bör göras som långtidsmätning under eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april, och pågå i minst 60 dagar. Det ger ett årsmedelvärde och är den metod som myndigheter kräver. I flerbostadshus bör minst 20 procent av lägenheterna mätas, med särskilt fokus på bottenplan, källare och högsta våningsplan.
För bostadsrättsföreningar ligger ansvaret hos styrelsen. Fastighetsägare och BRF:er ska kunna visa att radonhalten inte innebär risk för människors hälsa. Kommunens miljöförvaltning kan begära in mätresultat, kräva mätning och besluta om åtgärder vid förhöjda nivåer.
Åtgärder vid höga radonhalter
Rätt åtgärd beror på radonkällan och byggnadens tekniska förutsättningar. Radonsug, radonbrunn, tätning, förbättrad ventilation och tryckbalansering kan alla vara aktuella lösningar. Efter genomförd åtgärd bör en ny långtidsmätning göras för att kontrollera resultatet. Radonfrågan kräver därför både teknisk analys och ett systematiskt fastighetsarbete.
